Getuppfödning är precis som det låter, uppfödning av getter. Denna verksamhet finns överallt i Sverige, men den är svår att spåra eftersom det bara finns ett tusental getter kvar. Om man jämför med förr i tiden då det fanns upp emot 170 000 getter i Sverige. ”Fattigmansko” kallades geten förr i tiden, detta eftersom geten var billig att ta hand om och kunde äta näst intill allt som fanns i närheten. Samtidigt så kan getter också äta sådant de inte ska äta, till exempel trädgårdar och specifika träd som kan komma till skada. Jämfört med andra hovdjur är getter/bockar vänliga djur och också rätt så intelligenta.
Det finns särskilda regler när det kommer till uppfödning och transport. När en killing föds får den inte transporteras under den kommande veckan, detta för att allt ska få möjlighet att läka som det ska. Geten får ej heller transporteras under dräktighet som varar i cirka 150 dagar. Brunsten startar under sensommar/höst och kommer i intervaller om 2-3 veckor. Under brunsttiden kan geten bli orolig och bräka samt vifta med svansen mer en vanligt. Bocken (hanen) kommer att hoppa på honan med jämna mellanrum för att försöka para sig. Geten kan få upp till 6 killingar men vanligast är att den får 1-2.
Getraser
Det finns 5 stycken olika getraser som förekommer i Sverige. Dessa är Dvärgget, Göingeget, Jämtget, Lappget och Svensk lantrasget. Dvärgget är mest speciell eftersom den är mindre än de andra, men den föder mest och är därför mest ekonomiskt fördelaktig, dessutom innehåller dvärggetens mjölk mycket fett vilket gör bättre ost och smör. Dvärggeten kommer ursprungligen från Afrika och är icke framavlad utan evolutionärt framtagen. De andra getterna skiljer sig naturligtvis i färg och vissa egenskaper men är för de mesta lika varandra. Den svenska lantrasgeten representerar de ursprungliga och oförädlade getterna som vi har här i Sverige.
https://www.youtube.com/watch?v=ZhKIxXlMIB8
Hur man tar hand om getterna
Bostaden för getterna är bland de viktigaste. De duger inte med vanliga stängsel som passar för kor och får utan dessa behöver vara snäppet längre och vara tillverkat av ett finmaskigare nät. Getter tycker om att göra sig bekväma i torrhet, det är alltså viktigt med en torr plats åt dem under alla tider på året. Svenska bönder brukar mata getter med olika sorter av stapelföda/spannmål. Ibland förekommer rotgrönsaker, kål och äpplen när det inte finns tillgång till annat. Kraftfoder bör användas om geten är dräktig och killingarna ska naturligtvis ha modersmjölk eller mjölkersättning. På sommaren kommer getterna att äta av det mesta som växer i naturen.
Getter är enkla djur
Sammanfattningsvis så kan man konstatera att getterna är en av de bästa och enklaste djuren att ta hand om. De äter nästan helt själva på sommaren och kostar inte så mycket på vintern. De kan användas till bra kött men främst till ost och mjölk. De är intelligenta och kan till och med användas som ett enkelt sällskapsdjur istället för ett givande tamdjur. Däremot är getter flockdjur och trivs inte om de är färre än två. Raserna varierar men alla är fördelaktiga. 150 dagars dräktighet med bräkningar och konstig lukt är värt att tåla, för utöver det så är fattigmanskon väldigt fördelaktig.
