Getost har tillverkats av människan i hundratals år och var förmodligen en av de första mjölkprodukterna som människan åt. Jämför man komjölk med mjölk från getter är det vid första anblick inte mycket som skiljer de två mjölksorterna åt då de har ungefär samma fetthalt. Getmjölken har dock en karakteristisk smak som kommer från fettsyran kaprinsyra som inte finns i vanlig komjölk. Getmjölkens största användningsområde är tillverkning av getost som i århundraden varit en delikatess inom många av världens kök.
Tillverkningen av getost skiljer sig åt beroende på hur ostproducenterna vill att slutresultatet ska bli. Överlag börjar de dock oftast med att pastörisera och kyla ner getmjölken, om de inte vill tillverka en opastöriserad ostsort. Efter nedkylningen värms mjölken åter upp till önskad temperatur varefter de tillsätter eventuell syrakultur. Därefter tillsättes löpe under omrörning vilket leder till att getmjölken koagulerar. Nu har de fått en ostmassa som sedan genom att pressas, vändas, kryddas och lagras kan formas till olika typer av getost.
Hälsomässiga fördelar med getost
Getost är en mjölkprodukt som är mild mot mag-tarmkanalen vilket gör det till ett perfekt alternativ för de som är laktosintoleranta eller allergiska mot mjölkprotein. Produkter från getmjölk har dessutom många andra hälsomässiga fördelar jämfört med ost gjort på komjölk. Getmjölken innehåller så mycket som 13 gånger så mycket taurin som komjölk, vilket är det verksamma ämnet i ett flertal energidrycker. Tack vare getmjölkens många korta och medellånga fettsyror hjälper produkter från getmjölk till att sänka halten av kolesterol i blodet, vilket har flera hälsomässiga fördelar.
Fransk getost
Frankrike har länge varit kända för sin getosttillverkning under namnet chèvre, vilket egentligen bara betyder get på franska. Den franska getosten är en vitmögelost som för det mesta är formad som smala cylindrar. Vanligtvis är konsistensen krämig och färgen vit. Alla franska getostar är dock inte vitmögelostar, det är även vanligt att chèvreosten täcks i ett lager aska. Listan på olika getostsorter kan göras lång varibland några av de mest kända är Chevrotin, Pélardon, Rocamadour och Cabécou. Regionen Provence i södra Frankrike är särskilt känd för sin getosttillverkning.
Getost i övriga världen
Getost tillverkas på många andra platser i världen. Norsk getost, även kallad brunost, är en vanlig ostsort gjord på getmjölk. Osten är relativt hård, saknar hål och används oftast som pålägg på smörgåsar. Brunosten smakar inte lika utpräglat som den franska osten men är känd för att ha en karakteristiskt söt smak. De vanliga grekiska ostarna fetaost och halloumi tillverkas även de på traditionellt sätt av en blandning av får- och getmjölk. Getost tillverkad i Sverige är oftast antingen kittostar eller vitmögelostar.
Getostarnas användningsområden
Getost äts antingen som den är, eller i olika maträtter. Såväl hårdostar som mjukostar tillverkade på getmjölk brukar vara vanligt förekommande på ostbrickor som en variation till ostarna gjorda på komjölk. Vid upphettning får de flesta getostar som annars smakar ganska skarpt och speciellt en mildare och rundare smak. En annan sak som utmärker getost är att den inte smälter på samma sätt som ost gjord på andra mjölksorter ofta gör. Getosten blir mjuk, len och krämig men rinner inte på samma sätt som andra smälta ostar.
