Blogg

Getost

Getost

Getost har tillverkats av människan i hundratals år och var förmodligen en av de första mjölkprodukterna som människan åt. Jämför man komjölk med mjölk från getter är det vid första anblick inte mycket som skiljer de två mjölksorterna åt då de har ungefär samma fetthalt. Getmjölken har dock en karakteristisk smak som kommer från fettsyran kaprinsyra som inte finns i vanlig komjölk. Getmjölkens största användningsområde är tillverkning av getost som i århundraden varit en delikatess inom många av världens kök.
Tillverkningen av getost skiljer sig åt beroende på hur ostproducenterna vill att slutresultatet ska bli. Överlag börjar de dock oftast med att pastörisera och kyla ner getmjölken, om de inte vill tillverka en opastöriserad ostsort. Efter nedkylningen värms mjölken åter upp till önskad temperatur varefter de tillsätter eventuell syrakultur. Därefter tillsättes löpe under omrörning vilket leder till att getmjölken koagulerar. Nu har de fått en ostmassa som sedan genom att pressas, vändas, kryddas och lagras kan formas till olika typer av getost.

Hälsomässiga fördelar med getost

Getost är en mjölkprodukt som är mild mot mag-tarmkanalen vilket gör det till ett perfekt alternativ för de som är laktosintoleranta eller allergiska mot mjölkprotein. Produkter från getmjölk har dessutom många andra hälsomässiga fördelar jämfört med ost gjort på komjölk. Getmjölken innehåller så mycket som 13 gånger så mycket taurin som komjölk, vilket är det verksamma ämnet i ett flertal energidrycker. Tack vare getmjölkens många korta och medellånga fettsyror hjälper produkter från getmjölk till att sänka halten av kolesterol i blodet, vilket har flera hälsomässiga fördelar.

Fransk getost

Frankrike har länge varit kända för sin getosttillverkning under namnet chèvre, vilket egentligen bara betyder get på franska. Den franska getosten är en vitmögelost som för det mesta är formad som smala cylindrar. Vanligtvis är konsistensen krämig och färgen vit. Alla franska getostar är dock inte vitmögelostar, det är även vanligt att chèvreosten täcks i ett lager aska. Listan på olika getostsorter kan göras lång varibland några av de mest kända är Chevrotin, Pélardon, Rocamadour och Cabécou. Regionen Provence i södra Frankrike är särskilt känd för sin getosttillverkning.

Getost i övriga världen

cheeseGetost tillverkas på många andra platser i världen. Norsk getost, även kallad brunost, är en vanlig ostsort gjord på getmjölk. Osten är relativt hård, saknar hål och används oftast som pålägg på smörgåsar. Brunosten smakar inte lika utpräglat som den franska osten men är känd för att ha en karakteristiskt söt smak. De vanliga grekiska ostarna fetaost och halloumi tillverkas även de på traditionellt sätt av en blandning av får- och getmjölk. Getost tillverkad i Sverige är oftast antingen kittostar eller vitmögelostar.

Getostarnas användningsområden

Getost äts antingen som den är, eller i olika maträtter. Såväl hårdostar som mjukostar tillverkade på getmjölk brukar vara vanligt förekommande på ostbrickor som en variation till ostarna gjorda på komjölk. Vid upphettning får de flesta getostar som annars smakar ganska skarpt och speciellt en mildare och rundare smak. En annan sak som utmärker getost är att den inte smälter på samma sätt som ost gjord på andra mjölksorter ofta gör. Getosten blir mjuk, len och krämig men rinner inte på samma sätt som andra smälta ostar.

Getkött och inälvor

Getkött och inälvor

I dagsläget äter majoriteten av alla människor kött. Kanske inte kött från just geten, men kött från gris, ko och annan nötkreatur är väldigt vanligt. Människan har ätit djurkött sedan flera tusen år tillbaka och detta är en utav vår främsta källa till mat. De senaste åren har det dock dykt upp andra matvanor som exkluderar animaliska råvaror och kött, exempelvis en kost som vegetarisk och vegansk. Då byts istället köttet från djuren ut mot grönsaker, frukt, bönor och annat.
Kött från får eller get förekommer, men i Sverige är inte detta särskilt vanligt. När det gäller inälvor anses detta vara en exklusiv råvara och detta är något som också kostar mer än vanligt kött. Det finns ett flertal maträtter där getkött och inälvor är den primära ingrediensen, bland annat haggis som är en traditionell maträtt från Skottland. Är du intresserad av att veta mer om just getkött och maträtter som är baserat på detta så bör du fortsätta läsa vidare nedan.

Haggis

Den populära maträtten från Skottland förekommer både i hem, men även på restauranger runtom i landet. Haggis innehåller bland annat inälvor från får/get och inkluderar bland annat levern, lungorna och hjärtat. Förutom detta så tillsätts kryddor och andra stärkelser för att smaksätta maträtten. Haggis kan bäst jämföras med svenskarnas pölsa och korvkaka. Rätten ska helst även serveras i en fårmage (vilket anses vara mycket exklusivt och uppskattat) och maträtten går bra ihop med vanligt potatismos eller rotmos som du kan ha vid sidan av.

Fördelar med getkött

Getkött är rikt på järn och har ett lågt kolesterolhalt samt är väldigt magert. Ska du äta kalorisnålt är det faktiskt getkött som du bör köra på, eftersom det innehåller minst kalorier om jämfört med såväl gris, nötkött och kyckling. Getkött är perfekt att använda i exempelvis grytor och eftersom köttet har en relativt naturlig smak kan du tillsätta alla slags kryddor som du föredrar. Det finns alltså otroligt många möjligheter i din matlagning när du väljer att ha getkött som ingrediens.

Tillaga getkött

goatmeatGetkött ska absolut inte tillagas på samma sätt som lamm (lamm-kött är ett mört kött som många svenskar gillar). Det är inte alls lika populärt med getkött och detta tros bero på att man inte är lika medveten om hur det tillagas samt att utbudet är mindre. Getkött som är såpass magert behöver tillagas på en låg värme under en relativt lång tid för att uppnå en god och mör smak. Samma tillagning rekommenderas och gäller för samtliga delar av getkött.
Sammanfattning
Det har ätits kött sedan urminnes tider och än idag är det en självklar del i mångas vardagliga kost. Givetvis har det ändrats mycket genom åren och nya kostkoncept har uppkommit som exempelvis vegetarianer och veganer. Getkött förknippas gärna med lamm, men faktum är att getkött skiljer sig avsevärt från både lammkött och andra typer av kött. Getkött och inälvor är en självklar ingrediens i Haggis som är en traditionell maträtt från Skottland, men utöver Haggis kan du även ha getkött i exempelvis grytor eller liknande.

Betesmark för getter – Detta bör du veta

Betesmark för getter – Detta bör du veta

Oavsett om du föder upp getter för mjölkens eller köttets skull, är det viktigt att du håller dem hälsosamma och lyckliga genom att ge dem bra betesmark. Betesmark är ett område täckt med gräs och andra plantor som passar för djur att äta och leva av. Exakt vilka växter som fungerar bra avgörs av vilken sorts djur som ska beta. Till exempel har getter väldigt annorlunda krav på betesmark jämfört med får och nötboskap, på grund av deras unika fysiologi.
När det handlar om mat är getter väldigt unika gentemot nötkreatur och får. Faktum är att de påminner mer om hjortar i det hänseendet, mycket tack vare deras små munnar och delade läppar. Det ger dem möjligheten att fånga upp goda blad från taggbuskar, hitta fina blomblad i vad som ser ut som en ogräsbuske och frodas på de växter som skulle få en ko att svälta. Dock är den gamla myten om att getter äter vad som helst, till exempel skräp från människor, falsk.

Detta behövs i ett bra betesområde för getter

För många som hör ordet ”betesmark” kommer det fram mentala bilder av oändligt gröna gräsmarker, men nu när vi pratar getter är det helt annorlunda. Åtminstone om vi vill att de ska må bra och frodas. En get äter helst buskar, tistlar och sly, och vad de flesta betecknar som ogräs kan getter se som en delikatess. Därför är det viktigt att du även inkluderar små inslag av buskar och sly på dina betesmarker. Det är den kost som är mest näringsrik och tilltalar en get mest av allt.

Kräsnare än du tror

Getter har dock några krav på hur de ska beta. Några saker man behöver ha i åtanke, är att getter föredrar nyvuxet gräs framför klöver. De vill ha ett större urval av växter jämfört med får och nötboskap, samtidigt som de helst vill ha ett gropigt och brant landskap istället för en platt och jämn betesmark. Och visste du att getter faktiskt betar växterna som finns längs med stängslen först, för att sedan arbeta sig inåt mot betesmarkens centrum? Det är en stor skillnad från annat boskap.

Håll maten borta från marken

white goatMänniskor och getter är lika på det sättet att vi båda gillar när vår mat är ren och fräsch. Så därför är det en bra idé att hålla deras mat borta från den smutsiga marken. Testa att ge getterna en nätpåse med hö även när de är på bete. Oftast används de ofta för hästar, men fungerar lika bra för getter. Undvik nyckehålsmatare, eftersom getterna kan börja bråka om vem som ska få äta just för tillfället och i stridens hetta kan någon av dem råka skadas.

Ha rejäla stängsel

Getter är ökända för att försöka bryta sig ut från sina betesmarker. De bryr sig inte så mycket om att rymma, men istället om vilken mat det finns på andra sidan stängslet. Getter är väldigt smarta och listiga varelser, samtidigt som de är nyfikna av sig, därför måste man använda sig av ordentliga stängsel. Några lösningar på problemet är någorlunda kraftiga elstängsel som avskräcker geten från början, eller höga stängsel, vilket ofta reserveras för nötboskap. Eliminera saker som möjliggör att getter kan klättra över stängslet.

Getuppfödning och bruk

Getuppfödning och bruk

Getuppfödning är precis som det låter, uppfödning av getter. Denna verksamhet finns överallt i Sverige, men den är svår att spåra eftersom det bara finns ett tusental getter kvar. Om man jämför med förr i tiden då det fanns upp emot 170 000 getter i Sverige. ”Fattigmansko” kallades geten förr i tiden, detta eftersom geten var billig att ta hand om och kunde äta näst intill allt som fanns i närheten. Samtidigt så kan getter också äta sådant de inte ska äta, till exempel trädgårdar och specifika träd som kan komma till skada. Jämfört med andra hovdjur är getter/bockar vänliga djur och också rätt så intelligenta.
Det finns särskilda regler när det kommer till uppfödning och transport. När en killing föds får den inte transporteras under den kommande veckan, detta för att allt ska få möjlighet att läka som det ska. Geten får ej heller transporteras under dräktighet som varar i cirka 150 dagar. Brunsten startar under sensommar/höst och kommer i intervaller om 2-3 veckor. Under brunsttiden kan geten bli orolig och bräka samt vifta med svansen mer en vanligt. Bocken (hanen) kommer att hoppa på honan med jämna mellanrum för att försöka para sig. Geten kan få upp till 6 killingar men vanligast är att den får 1-2.

Getraser

Det finns 5 stycken olika getraser som förekommer i Sverige. Dessa är Dvärgget, Göingeget, Jämtget, Lappget och Svensk lantrasget. Dvärgget är mest speciell eftersom den är mindre än de andra, men den föder mest och är därför mest ekonomiskt fördelaktig, dessutom innehåller dvärggetens mjölk mycket fett vilket gör bättre ost och smör. Dvärggeten kommer ursprungligen från Afrika och är icke framavlad utan evolutionärt framtagen. De andra getterna skiljer sig naturligtvis i färg och vissa egenskaper men är för de mesta lika varandra. Den svenska lantrasgeten representerar de ursprungliga och oförädlade getterna som vi har här i Sverige.

Hur man tar hand om getterna

Bostaden för getterna är bland de viktigaste. De duger inte med vanliga stängsel som passar för kor och får utan dessa behöver vara snäppet längre och vara tillverkat av ett finmaskigare nät. Getter tycker om att göra sig bekväma i torrhet, det är alltså viktigt med en torr plats åt dem under alla tider på året. Svenska bönder brukar mata getter med olika sorter av stapelföda/spannmål. Ibland förekommer rotgrönsaker, kål och äpplen när det inte finns tillgång till annat. Kraftfoder bör användas om geten är dräktig och killingarna ska naturligtvis ha modersmjölk eller mjölkersättning. På sommaren kommer getterna att äta av det mesta som växer i naturen.

Getter är enkla djur

2goatsSammanfattningsvis så kan man konstatera att getterna är en av de bästa och enklaste djuren att ta hand om. De äter nästan helt själva på sommaren och kostar inte så mycket på vintern. De kan användas till bra kött men främst till ost och mjölk. De är intelligenta och kan till och med användas som ett enkelt sällskapsdjur istället för ett givande tamdjur. Däremot är getter flockdjur och trivs inte om de är färre än två. Raserna varierar men alla är fördelaktiga. 150 dagars dräktighet med bräkningar och konstig lukt är värt att tåla, för utöver det så är fattigmanskon väldigt fördelaktig.

Följ mig

Senaste Pins!

Kategorier

Organic Farming Magazine

mag

Tumblr

Getost - Forseds Getgård

Getkött och inälvor - Forseds Getgård

Betesmark för getter - Detta bör du veta - Forseds Getgård

Oavsett om du föder upp getter för mjölkens eller köttets skull, är det viktigt att du håller dem hälsosamma och lyckliga genom att ge dem bra betesmark. Betesmark är ett område täckt med gräs och andra plantor som passar för djur att äta och leva av. Exakt vilka växter som… [more]

Getuppfödning och bruk - Forseds Getgård

Hur man startar en getgård?