Gör din trädgård till ett djurparadis
En hälsosam trädgård är som ett litet ekosystem med nyttoväxter för djuren som bor och besöker platsen. Samtidigt som blommorna lockar till sig djur så som getingar, humlor, skalbaggar och andra gäster, så bidrar de till en friskare plats för alla växterna. Utan dessa hjälpare skulle inga grönsaker, frukter eller bär kunna skördas.
Det krävs inte en stor trädgård för att främja djurens tillvaro, även små utrymmen kan bli prunkande paradis. Så hjälp djur och natur att frodas och förvandla även balkongen eller altanen till djurens nya paradis med några enkla knep.
På balkongen kan en trivsam plats skapas genom att ställa ut större och mindre krukor med kryddiga växter. Dessa lockar speciellt till sig pollinerande insekter så som humlor. Även bin tycker om väldoft, särskilt förtjusta verkar dessa vara för bland annat oregano.
Vill man även att fjärilarna ska flockas, kan det vara en god idé att placera ut lavendelbuskar. Det går bra att skörda blommorna, torka dem och lägga i små påsar i klädskåpet för väldoftande kläder. Andra växter som lockar till sig insekterna är bl.a. kärleksört, kaprifol, timjan och salvia,
Att erbjuda små hotell till besökarna är någonting som hela familjen kan tycka är kul. Ett enkelt sätt att skapa äggläggningsplatser för bin är att borra små hål i brädbitar. Det viktigaste är att hålet behåller en botten. Även buntar av vasstrån är uppskattade. Eftersom bin gillar värme ska dessa hängas på södersidan.
Några invånare som kanske inte får så mycket plats, men som är i stort behov av densamma, är fåglar. En fågelholk är ett positivt inslag oavsett om den hänger i stan eller på landet. I storstäder och på landsbygden råder det platsbrist. För att skapa en fristad till de mindre sorterna bland annat blåmesen, med häckningsplats går det ypperligt att hänga en fågelholk på balkongen. Den nyttjas av fåglarna året runt.
För minsta möjliga insats i sin trädgård, så är tipset att stå över en välansad gräsmatta. Det bästa för djurlivet är att skapa mångfald och göra det genom att låta bli gräsklipparen. En slät gräsmatta kan bli en oas för olika slags vildblommor, grässorter och självklart, för bin, fjärilar, humlor, skalbaggar, sniglar och många fler, om den får växa fritt.
Finns det buskar och träd i trädgården så ska de tas hand om. För de pollinerande insekterna är äppelträd, körsbärsträd, krusbärsbuskar och liknande, storfavoriter. Alla slags buskar och träd beskärs. Hos hemfrids trädbeskärning kan man få hjälp med träd och buskar. Beroende på vilken typ av träd eller buske, ska de beskäras vid olika tidpunkter.
Det går naturligtvis bra att göra det själv, men för att nå bästa resultat är det fördelaktigt att anlita en professionell trädbeskärare. När grenverket gallras ut regelbundet kan träden och buskarna frodas i generationer framåt. Det gäller att veta när det ska göras och även hur. Beskärningen behöver skapa en balans i grenverket mellan gamla och nya grenar, skadade och svaga. Genom att beskära träd på rätt sätt, främjas djurlivet och trädgården blir på köpet mycket vackrare.
Vad kostar det att driva en getgård?
Även om det kan vara mysigt och roligt att ha getter kan man inte komma ifrån att det också kostar en del pengar. En get kan förvisso också vara en inkomst i och med sin mjölk och sitt kött men i regel finns det kostnader som överstiger inkomsterna, i alla fall om man inte kan slakta, mjölka och ordna eget getfoder. Vad kostar det egentligen att driva en getgård och var finns de största pengabovarna?
Veterinärräkningar
En av de kanske allra högsta kostnaderna, som antagligen alla känner igen som har djur, är de som är under kategorin veterinär. Har man en getgård måste man veta att djuren är friska för att man ska kunna använda deras kött och mjölk. Dessutom vill man ju såklart att djuren ska må bra. Kontroller, vaccinationer och vård vid olyckor eller sjukdomar kostar en hel del och om man inte har djuren försäkrade blir det såklart än dyrare. En lösning kan vara att ta ett lån via lendify ab för att täcka upp för utgifterna om pengarna rinner iväg allt för snabbt. Att göra sig av med sina getter är självklart inget man vill.
Foder
En annan stor kostnad är foder till getterna. Det kostar en hel del att köpa in hö, pellets och annat som de behöver. Under sommaren klarar de sig relativt bra på gräs om det inte är alltför torrt ute. Om getterna inte får tillräckligt med mat tappar de snart i vikt och de kan också sluta ge mjölk. Då gäller det att snabbt tillskottsfodra med till exempel hö med bra näringsvärde.
Vatten och el
Även vatten och el kostar en del. Har man en egen brunn med bra vattenkvalitet blir vattnet i stort sett gratis men om vattnet sinar där kan det snabbt bli dyrt. Getter dricker en hel del vatten varje dag och om det är varmt ute går det åt än mer.
Skötsel av ladugård
Att sköta om getternas ladugård kostar också pengar. Den behöver målas och repareras precis som andra hus. Getterna behöver också strö där de bor och även det kostar. Man bör också vara beredd på att getter är bra på att ta sönder saker. De kan stångas lite på skoj men en vägg som inte är av bästa kvalitet kan ge vika för det och då tillkommer kostnader för reparation.
Gödselhantering
Om man inte har egna åkrar måste man också se till att få bort getternas gödsel och strö som använts. Även det kostar. Att ha gödslet liggande länge rekommenderas inte och om man bor i ett vattenskyddsområde är det ofta inte heller lagligt att ha gödseln liggande. Med lite tur kan en bonde i närheten vara glad över att få gödslet.
Slakt och mjölkning
Om man vill använda getterna till kött och mjölk kostar det också pengar att slakta dem samt att mjölka dem om man inte kan göra det själv. Hur mycket det kostar att slakta och stycka en get varierar, men ofta är det strax under vad man kan tjäna på köttet.
Olika matallergier och dess skillnader
De flesta av oss känner någon som har en matallergi, och det är inte längre ovanligt att det bjuds på laktos, mjölkprotein och glutenfria alternativ vid såväl fika som större bjudningar. Det kan vara glutenintolerans, laktos eller en allergi mot mjölkprotein som är boven. En gemensam nämnare för dem alla är att det ofta blir stökigt i magen när en allergisk person får i sig det han eller hon inte tål. Ibland är det också lätt hänt att blanda ihop de olika allergierna då de lätt förknippas med varandra.
Mjölkprotein allergi och laktosintolerans
Även om mjölkprotein allergi är vanligast bland små barn förekommer den även hos vuxna, och innebär att man är känslig mot proteiner i mjölken, exempelvis kasein och vassle. I de fall en person är mycket känslig ska produkter med mjölk helt uteslutas. Getmjölk är mildare för magen än komjölk, men en mycket allergisk person bör helst vara försiktig med alla former av mjölk oavsett vilket djur den kommer från. En god getost vid en större bjudning, eller fika kan dock helt klart vara ett alternativ för en del och är en god aptitretare. Chokladbollar brukar vara populära bland barn med mjölkallergi då de oftast är mjölkfria. Att enbart äta och dricka laktosfritt hjälper dock inte en person med mjölkprotein allergi då det är två helt skilda saker. Har man laktosintolerans är det istället enzymet laktas som saknas i tunntarmen och ger problematiska symtom, och därmed bidrar till att laktosen i mjölken inte kan brytas ner som den ska. När laktosen sedan färdas vidare i tarmsystemet kan den ge otäcka symptom som exempelvis gaser och magont.
Glutenintolerans
En mumsig glutenfri tårta med motiv passar perfekt till barnkalaset när huvudvärden eller någon av värdens bjudna vänner blir ledsna i magen av att äta gluten. Precis som kasein och vassle är proteiner i mjölk, så är gluten ett protein som finns i korn, råg och vete. Ett annat namn för glutenintolerans är Celiaki och idag förknippas intoleransen alltid med den namnet, och man kan få diagnosen både i vuxen ålder och som barn. En stor skillnad mellan mjölkprotein allergi och celiaki är att mjölkprotein allergi oftast växer bort när en känslig person blir äldre, medan glutenintoleransen kan förvärras och på sikt göra en person mycket sjuk. Det är alltid klokt att vända sig till en vårdcentral för rådgivning, och om det behövs även provtagning för att ta reda på om man har celiaki eller ej.
Skillnader mellan allergi och intolerans
Ibland hör man benämningen allergi istället för intolerans. Det är viktigt att komma ihåg att intolerans och allergi är två helt skilda reaktioner i kroppen.
En intolerans är en reaktion från immunförsvaret, vilket gör exempelvis glutenintolerans till en autoimmun sjukdom. Det innebär att det gluten som finns i maten skapar en inflammation i tarmen. Man kan kort säga att det är en reaktion på en brist på det skydd som naturligt bör finnas i kroppen. Är du däremot allergisk mot något du ätit så reagerar kroppen som om du fått i dig någonting farligt och bildar antikroppar.
Både intolerans och allergi kan ge besvärliga symtom som inte bara kommer från mag- och tarmkanalen, såsom trötthet eller symtom från andra delar av kroppen. Det går tack och lov att leva, må bra och äta iallafall nästan allt man vill även med allergi och intolerans bara man är försiktig med ingredienserna i maten.
Går det att ha ett växthus bland getter?
Växthus används både i lantbruk och för kommersiellt syfte, exempelvis i handelsträdgårdar. Den här artikeln förklarar vad ett växthus är, dess funktion och positiva effekter.
Vad är ett växthus?
Man kan idag relativt enkelt införskaffa ett växthus hos K-rauta och på många andra byggvaruhus. K-rauta erbjuder hela växthus som moduler och även byggsatser så man kan bygga det själv från grunden. Ett växthus består av förstärkta glasrutor överallt (förutom i just golvet). Glasrutorna infogas i metallramar som oftast är grå. Har man en gång sett ett växthus är det lätt att senare känna igen ett likartat hus. Växthus har oftast ingen uppvärmning eller isolering utan temperaturen skiftar med utetemperaturen. Däremot är det alltid plusgrader inuti växthuset då ju väggarna och taket ger en lätt värmande effekt. Man kan alltså varken placera människor eller getter i växthuset utom möjligen varma sommarnätter.
Vad används ett växthus till?
Namnet växthus antyder att det är en byggnad där växter förvaras. Växter kan antingen odlas eller enbart förvaras där inuti. Själva grundidén med ett växthus är att växterna konstant är utsatta för solljuset med tanke på den totala insynen som de transparenta glasrutorna åstadkommer. Växthuseffekten är ett begrepp som vanligen används för att beskriva människans påverkan på naturen. I växthuset gynnas fotosyntesen då koldioxid (CO2) + vatten (H20) + solljus omsätts till syrgas (O2) + druvsocker.
En privatperson kan egentligen bara styra mängden vatten och solljus som tillförs plantorna, därför är det viktigt att vattna och exponera plantorna för solljuset kontinuerligt om man vill ha välmående och praktfulla växter. En planta kräver också jord för att kunna utveckla ett rotsystem vars uppgift är att tillgodose plantan med vatten och näring. Därför kan det också behövas tillföras växtnäring, som finns att köpa i vilken blomsteraffär som helst. Plantorna mår bäst av vanligt kranvatten eller regnvatten. Fördelen med att använda regnvatten är att det är gratis om man bortser från att man måste bekosta ett uppsamlingskärl av något slag för regnvattnet. Man bör dock inte experimentera med att ge plantorna kolsyrat vatten då detta ofta innehåller tillsatser. Finns dock inget annat vatten att tillgå för stunden är det dock en hyfsad nödlösning.
Växthusets positiva effekter
Växthuset har många fördelar och såväl getter som människor gynnas:
- Förvaring av växter – genom att förvara växterna i ett instängt utrymme slipper man skadedjursbekämpa plantorna, och dessutom sparar man på plats i hemmet som kan användas till andra aspekter
- Solljus – solljuset når mycket enkelt plantorna vilket gör att man slipper införskaffa konstgjord belysning under främst vinterhalvåret
- Stöldskydd – det finns växter (stora som små) som kostar tusentals svenska kronor, om växthuset har en låsbar dörr och till och med bevakning från ett säkerhetsbolag avskräcker det eventuella tjuvar som tar tillfället i akt under småtimmarna
- Kan fungera som förråd – om man blir tvungen att snabbt skydda ett objekt mot exempelvis väta fungerar växthuset ypperligt för det ändamålet
- Det ger en lantlig karaktär – vilket kan vara mycket uppskattat i villaområden i utkanten eller rentav i centrala delar av storstäder
- Det kan vara snyggt och välkomnande så länge man sköter om växthuset och tvättar det regelbundet – regnvattnet gör inte särskilt rent
- Det ger ett samtalsämne med gäster – tillsammans kan ni diskutera vilka växter som är trendiga just nu eller liknande samtalsämnen
Det går alltså fullt utmärkt att ha ett växthus bland getter, det är till och med något som rekommenderas, både för att man kan ställa undan växter så inte getterna äter upp just dessa. Det underlättar även för Getterna att slippa tänka på var de kan gå och inte.
Grillad Get – en riktig fest!
Om man dessutom önskar vegetariska alternativ är getost en fantastisk och smakrik ingrediens som passar utmärkt på grillen. Man kan med fördel grilla osten i foliepaket men den kan också ingå som extra krydda i exempelvis rostade grönsaker. Getostens bästa kompisar är honung och svartpeppar, men man kan variera recepten i det oändliga. Ett tips är att tänka på att getosten går fint att kombinera med söta frukter som plommon, aprikoser eller persikor.
För att ytterligare förlänga känslan av underbara medelhavskvällar kan man behöva lite hjälp på traven för att inte den typiskt svenska kvällskylan ska krypa på. En vedbrasa är alltid mysig, eller varför inte exempelvis investera i en Bluegaz Gasolkamin BG64 som håller kvällsdaggen borta? Kvällen kan få övergå i natt medan god mat och goda vänner förhöjer stämningen. Här får du några recept till festen som garanterat får dina gäster att njuta av maten.
Rostade rotfrukter med getost och honung
Ingredienser 4 portioner:
- 4 morötter
- 2 palsternackor
- 4 potatisar
- 2 röda lökar
- 1 vitlök
- Några kvistar örter, t.ex rosmarin eller timjan
- 200 g getost
- Olivolja
- Flytande honung
- Salt och svartpeppar
Gör så här:
Skala och ansa alla rotfrukterna och rödlöken. Dela vitlöken i klyftor och hacka grönsakerna i lagom stora bitar. Blanda alltihop i en bunke tillsammans med några matskedar olivolja och lägg sedan allt på en stekplåt anpassad för grillen. Låt grönsaksblandningen tillagas över låg värme, gärna under lock tills potatisen och morötterna är mjuka och de har fått en härligt rostad yta. Smula över getosten mot slutet av tillagningstiden och låt den bli mjuk och krämig. Krydda med svartpeppar och lite extra salt. Ringla över flytande honung och servera genast.
Kryddig getsouvlaki
Ingredienser 4 portioner:
- 500 g getkött i bitar
- 1 röd chili
- 2 limefrukter
- 2 vitlöksklyftor
- olivolja
- Salt
Gör så här:
Ansa köttet och se till så det är lagom stora bitar för grillspetten. Hacka chilin (kärna ur den om du inte vill att det ska bli så starkt) och pressa vitlöken. Blanda dessa med saften från limen, olivolja och salt i en skål. Marinera köttet i blandningen i ca 30 min.
Trä köttbitarna på grillspett och grilla på medelhög värme ca 15 min (kortare om du vill ha lite rosa i mitten). Servera exempelvis med klyftpotatis eller couscous och gärna en frisk och krämig tzatziki till.
Getostglass
Ingredienser 4 personer:
- 2 äggulor
- 25 g socker
- 1/2 dl mjölk
- 1/2 dl grädde
- 25 g honung
- 100 g getost
Gör så här:
Skär bort den vita kanten på osten och smält sedan ned den i en kastrull tillsammans med mjölk, grädde och honung. Låt blandningen svalna ordentligt. Vispa äggulorna pösiga tillsammans med sockret. Vänd ner äggen i den kylda ostblandningen och kör sedan smeten i en glassmaskin. Prova gärna att servera med en nypa svartpeppar och hackade pistaschnötter till.
Foder vid torka
Låna pengar för att köpa foder i sommar
Om du bedriver någon form av lantbruksverksamhet med levande djur så kanske du också har börjat oroa dig för den otroliga hetta och torka som har slagit till i landet. Detta är ett stort problem för alla bönder som föder upp djur. En del kommer behöva att nödslakta en del av djuren för att slippa se dem svälta ihjäl i höst och vinter. Detta beror på att det inte finns föda så att det räcker. Och bönder som producerar hö och annat djurfoder har varit tvungna att skörda i förtid eftersom det annars kommer brännas sönder och helt gå förlorat. Det finns dock foder att köpa från länder som Holland, Belgien och andra i den regionen. Men det kan bli väldigt dyrt och det kanske inte är en utgift som man räknat med eller som man ens har råd med. Istället för att sälja av dina maskiner eller mark så finns det några tips och vi kommer berätta om dem i följande inlägg.
Ta ett lån snabbt och smidigt för att köpa foder
Om man sitter i en situation där man inte kan köpa foder till sina djur på grund av att priserna har stigit markant så finns det en sak man kan göra. Det finns ju foder att köpa, det är inte problemet. Men om man inte kan betala för det just nu så kan man ta ett lån utan säkerhet och betala tillbaka när man har pengarna för det. Det man bör hålla utkik efter är hur återbetalningstiden och räntan ser ut för lånet. Om man vill ha de absolut bästa villkoren så bör man gå till en bank och se om man kan ta ett lån, men den processen kan vara ganska långdragen och svår att gå igenom. Och djuren behöver ju mat nu. Därför är det så bra med de lånen som finns på marknaden där man inte behöver lämna någon säkerhet. De kan vara lite dyrare än övriga lån men det kan det vara värt i tider som dessa.
Djurens välmående går i första hand
Det är sorgligt när det blir såhär, även om det är skönt med riktigt härlig sommarvärme så gör det ont i själen att se hur djuren inte får tillräckligt med mat. Om det kommer till en punkt där djuren svälter i vinter har bönder inte mycket annat de kan göra än att slakta djuren som en sista nödlösning. Nu går privatpersoner ut med information om hur man kan samla in pengar för att köpa mat till djuren och stora företag som ICA skänker mat som de inte kan få sålt i butiken, så kallad svinn-mat. Om alla hjälps åt så kanske det går att rädda den här situationen. Men det som hade varit absolut bäst hade varit om vi hade fått lite regn på våra åkrar några dagar och slippa den här torkan. Om det fortsätter som det gör nu kommer det bli vattenbrist på många håll i landet och det kommer inte bara drabba djuren.
Getost
Getost har tillverkats av människan i hundratals år och var förmodligen en av de första mjölkprodukterna som människan åt. Jämför man komjölk med mjölk från getter är det vid första anblick inte mycket som skiljer de två mjölksorterna åt då de har ungefär samma fetthalt. Getmjölken har dock en karakteristisk smak som kommer från fettsyran kaprinsyra som inte finns i vanlig komjölk. Getmjölkens största användningsområde är tillverkning av getost som i århundraden varit en delikatess inom många av världens kök.
Tillverkningen av getost skiljer sig åt beroende på hur ostproducenterna vill att slutresultatet ska bli. Överlag börjar de dock oftast med att pastörisera och kyla ner getmjölken, om de inte vill tillverka en opastöriserad ostsort. Efter nedkylningen värms mjölken åter upp till önskad temperatur varefter de tillsätter eventuell syrakultur. Därefter tillsättes löpe under omrörning vilket leder till att getmjölken koagulerar. Nu har de fått en ostmassa som sedan genom att pressas, vändas, kryddas och lagras kan formas till olika typer av getost.
Hälsomässiga fördelar med getost
Getost är en mjölkprodukt som är mild mot mag-tarmkanalen vilket gör det till ett perfekt alternativ för de som är laktosintoleranta eller allergiska mot mjölkprotein. Produkter från getmjölk har dessutom många andra hälsomässiga fördelar jämfört med ost gjort på komjölk. Getmjölken innehåller så mycket som 13 gånger så mycket taurin som komjölk, vilket är det verksamma ämnet i ett flertal energidrycker. Tack vare getmjölkens många korta och medellånga fettsyror hjälper produkter från getmjölk till att sänka halten av kolesterol i blodet, vilket har flera hälsomässiga fördelar.
Fransk getost
Frankrike har länge varit kända för sin getosttillverkning under namnet chèvre, vilket egentligen bara betyder get på franska. Den franska getosten är en vitmögelost som för det mesta är formad som smala cylindrar. Vanligtvis är konsistensen krämig och färgen vit. Alla franska getostar är dock inte vitmögelostar, det är även vanligt att chèvreosten täcks i ett lager aska. Listan på olika getostsorter kan göras lång varibland några av de mest kända är Chevrotin, Pélardon, Rocamadour och Cabécou. Regionen Provence i södra Frankrike är särskilt känd för sin getosttillverkning.
Getost i övriga världen
Getost tillverkas på många andra platser i världen. Norsk getost, även kallad brunost, är en vanlig ostsort gjord på getmjölk. Osten är relativt hård, saknar hål och används oftast som pålägg på smörgåsar. Brunosten smakar inte lika utpräglat som den franska osten men är känd för att ha en karakteristiskt söt smak. De vanliga grekiska ostarna fetaost och halloumi tillverkas även de på traditionellt sätt av en blandning av får- och getmjölk. Getost tillverkad i Sverige är oftast antingen kittostar eller vitmögelostar.
Getostarnas användningsområden
Getost äts antingen som den är, eller i olika maträtter. Såväl hårdostar som mjukostar tillverkade på getmjölk brukar vara vanligt förekommande på ostbrickor som en variation till ostarna gjorda på komjölk. Vid upphettning får de flesta getostar som annars smakar ganska skarpt och speciellt en mildare och rundare smak. En annan sak som utmärker getost är att den inte smälter på samma sätt som ost gjord på andra mjölksorter ofta gör. Getosten blir mjuk, len och krämig men rinner inte på samma sätt som andra smälta ostar.
Getkött och inälvor
I dagsläget äter majoriteten av alla människor kött. Kanske inte kött från just geten, men kött från gris, ko och annan nötkreatur är väldigt vanligt. Människan har ätit djurkött sedan flera tusen år tillbaka och detta är en utav vår främsta källa till mat. De senaste åren har det dock dykt upp andra matvanor som exkluderar animaliska råvaror och kött, exempelvis en kost som vegetarisk och vegansk. Då byts istället köttet från djuren ut mot grönsaker, frukt, bönor och annat.
Kött från får eller get förekommer, men i Sverige är inte detta särskilt vanligt. När det gäller inälvor anses detta vara en exklusiv råvara och detta är något som också kostar mer än vanligt kött. Det finns ett flertal maträtter där getkött och inälvor är den primära ingrediensen, bland annat haggis som är en traditionell maträtt från Skottland. Är du intresserad av att veta mer om just getkött och maträtter som är baserat på detta så bör du fortsätta läsa vidare nedan.
Haggis
Den populära maträtten från Skottland förekommer både i hem, men även på restauranger runtom i landet. Haggis innehåller bland annat inälvor från får/get och inkluderar bland annat levern, lungorna och hjärtat. Förutom detta så tillsätts kryddor och andra stärkelser för att smaksätta maträtten. Haggis kan bäst jämföras med svenskarnas pölsa och korvkaka. Rätten ska helst även serveras i en fårmage (vilket anses vara mycket exklusivt och uppskattat) och maträtten går bra ihop med vanligt potatismos eller rotmos som du kan ha vid sidan av.
Fördelar med getkött
Getkött är rikt på järn och har ett lågt kolesterolhalt samt är väldigt magert. Ska du äta kalorisnålt är det faktiskt getkött som du bör köra på, eftersom det innehåller minst kalorier om jämfört med såväl gris, nötkött och kyckling. Getkött är perfekt att använda i exempelvis grytor och eftersom köttet har en relativt naturlig smak kan du tillsätta alla slags kryddor som du föredrar. Det finns alltså otroligt många möjligheter i din matlagning när du väljer att ha getkött som ingrediens.
Tillaga getkött
Getkött ska absolut inte tillagas på samma sätt som lamm (lamm-kött är ett mört kött som många svenskar gillar). Det är inte alls lika populärt med getkött och detta tros bero på att man inte är lika medveten om hur det tillagas samt att utbudet är mindre. Getkött som är såpass magert behöver tillagas på en låg värme under en relativt lång tid för att uppnå en god och mör smak. Samma tillagning rekommenderas och gäller för samtliga delar av getkött.
Sammanfattning
Det har ätits kött sedan urminnes tider och än idag är det en självklar del i mångas vardagliga kost. Givetvis har det ändrats mycket genom åren och nya kostkoncept har uppkommit som exempelvis vegetarianer och veganer. Getkött förknippas gärna med lamm, men faktum är att getkött skiljer sig avsevärt från både lammkött och andra typer av kött. Getkött och inälvor är en självklar ingrediens i Haggis som är en traditionell maträtt från Skottland, men utöver Haggis kan du även ha getkött i exempelvis grytor eller liknande.
Betesmark för getter – Detta bör du veta
Oavsett om du föder upp getter för mjölkens eller köttets skull, är det viktigt att du håller dem hälsosamma och lyckliga genom att ge dem bra betesmark. Betesmark är ett område täckt med gräs och andra plantor som passar för djur att äta och leva av. Exakt vilka växter som fungerar bra avgörs av vilken sorts djur som ska beta. Till exempel har getter väldigt annorlunda krav på betesmark jämfört med får och nötboskap, på grund av deras unika fysiologi.
När det handlar om mat är getter väldigt unika gentemot nötkreatur och får. Faktum är att de påminner mer om hjortar i det hänseendet, mycket tack vare deras små munnar och delade läppar. Det ger dem möjligheten att fånga upp goda blad från taggbuskar, hitta fina blomblad i vad som ser ut som en ogräsbuske och frodas på de växter som skulle få en ko att svälta. Dock är den gamla myten om att getter äter vad som helst, till exempel skräp från människor, falsk.
Detta behövs i ett bra betesområde för getter
För många som hör ordet ”betesmark” kommer det fram mentala bilder av oändligt gröna gräsmarker, men nu när vi pratar getter är det helt annorlunda. Åtminstone om vi vill att de ska må bra och frodas. En get äter helst buskar, tistlar och sly, och vad de flesta betecknar som ogräs kan getter se som en delikatess. Därför är det viktigt att du även inkluderar små inslag av buskar och sly på dina betesmarker. Det är den kost som är mest näringsrik och tilltalar en get mest av allt.
https://www.youtube.com/watch?v=LQxvQIindx8
Kräsnare än du tror
Getter har dock några krav på hur de ska beta. Några saker man behöver ha i åtanke, är att getter föredrar nyvuxet gräs framför klöver. De vill ha ett större urval av växter jämfört med får och nötboskap, samtidigt som de helst vill ha ett gropigt och brant landskap istället för en platt och jämn betesmark. Och visste du att getter faktiskt betar växterna som finns längs med stängslen först, för att sedan arbeta sig inåt mot betesmarkens centrum? Det är en stor skillnad från annat boskap.
Håll maten borta från marken
Människor och getter är lika på det sättet att vi båda gillar när vår mat är ren och fräsch. Så därför är det en bra idé att hålla deras mat borta från den smutsiga marken. Testa att ge getterna en nätpåse med hö även när de är på bete. Oftast används de ofta för hästar, men fungerar lika bra för getter. Undvik nyckehålsmatare, eftersom getterna kan börja bråka om vem som ska få äta just för tillfället och i stridens hetta kan någon av dem råka skadas.
Ha rejäla stängsel
Getter är ökända för att försöka bryta sig ut från sina betesmarker. De bryr sig inte så mycket om att rymma, men istället om vilken mat det finns på andra sidan stängslet. Getter är väldigt smarta och listiga varelser, samtidigt som de är nyfikna av sig, därför måste man använda sig av ordentliga stängsel. Några lösningar på problemet är någorlunda kraftiga elstängsel som avskräcker geten från början, eller höga stängsel, vilket ofta reserveras för nötboskap. Eliminera saker som möjliggör att getter kan klättra över stängslet.
Om getterna mår dåligt
Är det så att getterna mår dåligt så kan det såklart bero på många olika saker. De behöver uppmärksamhet och omtanke och såklart vård precis som andra djur och även som människor. Vid olika sjukdomar så kan kolla på apotek, ett bra nätapotek som har djursortiment är apohem.se där finns det hjälpmedel kanske inte direkt för getter, men apohem vet antagligen vilka produkter som fungerar även för getter lika bra som för katter, hundar och andra djur. Glöm inte att rådfråga ditt apotek så som apohem innan du gör nåt du är osäker på.
Getuppfödning och bruk
Getuppfödning är precis som det låter, uppfödning av getter. Denna verksamhet finns överallt i Sverige, men den är svår att spåra eftersom det bara finns ett tusental getter kvar. Om man jämför med förr i tiden då det fanns upp emot 170 000 getter i Sverige. ”Fattigmansko” kallades geten förr i tiden, detta eftersom geten var billig att ta hand om och kunde äta näst intill allt som fanns i närheten. Samtidigt så kan getter också äta sådant de inte ska äta, till exempel trädgårdar och specifika träd som kan komma till skada. Jämfört med andra hovdjur är getter/bockar vänliga djur och också rätt så intelligenta.
Det finns särskilda regler när det kommer till uppfödning och transport. När en killing föds får den inte transporteras under den kommande veckan, detta för att allt ska få möjlighet att läka som det ska. Geten får ej heller transporteras under dräktighet som varar i cirka 150 dagar. Brunsten startar under sensommar/höst och kommer i intervaller om 2-3 veckor. Under brunsttiden kan geten bli orolig och bräka samt vifta med svansen mer en vanligt. Bocken (hanen) kommer att hoppa på honan med jämna mellanrum för att försöka para sig. Geten kan få upp till 6 killingar men vanligast är att den får 1-2.
Getraser
Det finns 5 stycken olika getraser som förekommer i Sverige. Dessa är Dvärgget, Göingeget, Jämtget, Lappget och Svensk lantrasget. Dvärgget är mest speciell eftersom den är mindre än de andra, men den föder mest och är därför mest ekonomiskt fördelaktig, dessutom innehåller dvärggetens mjölk mycket fett vilket gör bättre ost och smör. Dvärggeten kommer ursprungligen från Afrika och är icke framavlad utan evolutionärt framtagen. De andra getterna skiljer sig naturligtvis i färg och vissa egenskaper men är för de mesta lika varandra. Den svenska lantrasgeten representerar de ursprungliga och oförädlade getterna som vi har här i Sverige.
https://www.youtube.com/watch?v=ZhKIxXlMIB8
Hur man tar hand om getterna
Bostaden för getterna är bland de viktigaste. De duger inte med vanliga stängsel som passar för kor och får utan dessa behöver vara snäppet längre och vara tillverkat av ett finmaskigare nät. Getter tycker om att göra sig bekväma i torrhet, det är alltså viktigt med en torr plats åt dem under alla tider på året. Svenska bönder brukar mata getter med olika sorter av stapelföda/spannmål. Ibland förekommer rotgrönsaker, kål och äpplen när det inte finns tillgång till annat. Kraftfoder bör användas om geten är dräktig och killingarna ska naturligtvis ha modersmjölk eller mjölkersättning. På sommaren kommer getterna att äta av det mesta som växer i naturen.
Getter är enkla djur
Sammanfattningsvis så kan man konstatera att getterna är en av de bästa och enklaste djuren att ta hand om. De äter nästan helt själva på sommaren och kostar inte så mycket på vintern. De kan användas till bra kött men främst till ost och mjölk. De är intelligenta och kan till och med användas som ett enkelt sällskapsdjur istället för ett givande tamdjur. Däremot är getter flockdjur och trivs inte om de är färre än två. Raserna varierar men alla är fördelaktiga. 150 dagars dräktighet med bräkningar och konstig lukt är värt att tåla, för utöver det så är fattigmanskon väldigt fördelaktig.
